Dalskog (Home)

Blandat

Fakta

Folk

Historia

Motor

Sök

 

Intro | Äldre tider | 1700-tal | 1800-tal | 1900-tal | Andra vägar

Vägar i äldre tider

Dalskogs samhälle ligger på det mest framkomliga stället genom det bergsmassiv som skiljer västra Dalsland från Dalboslätten. Här går ett urgammalt kommunikationsstråk fram som både väg 166 och järnvägen följer än i dag.
Före 1600-talet fanns inga vägar att tala om. Man färdades istället längs olika stråk, helst då torra och inte för backiga. Dalskog ligger i just ett sådant stråk. Här är den mest framkomliga rutten om man vill ta sig från Vänern till Norge.
Tittar man på en karta kan man urskilja att färdstråket följer ändmoräner som bildats av inlandsisen. Man kan på en karta följa ändmoränen från grusåsen som dämmer upp Lilla Le i Dals Eds, över Ödskölts moar, förbi Dalskog, Ekholmsskogen och Mellerud. Vidare har ändmoränen bildat Hortens udde och Hindens rev i Vänern. På kartan kan man följa hur ändmoränen sträcker sig en båge över Sverige. De mellansvenska ändmoränerna kallas de av geologerna.
I Dalskog märks ändmoränen mest på de grusiga marker där många grusgropar öppnats främst på 50- och 60-talen och gav mången markägare goda extrainkomster.
Över ändmoränen förbi Dalskog har folk färdats i alla tider men inte varit förrän på 1700-talet torde stigarna ha blivit något som liknade vägar. I gamla tider fanns det bara en väg i Dalskog, från öster till väster. I övrigt tog sig folk fram på stigar och ridvägar.
"År 1736 då framlidne Herr Exelencen Löfvenhielm inrättade vägarna i detta district, som förut varit så svaga, att man knappt kunde komma med häst och kärra". (Citerat ut Kroppefjällsboken sidan 590).
Vägen från Gunnarsnäs kyrka - Årbolsskogen - Dalskogs kyrka - Liane betraktades som sockenväg och skulle underhållas av bönderna. Redan då var klagomålen på dåligt vägunderhåll många.
Sedan 1700-talet har vägens sträckning ändrats åtskilliga gånger men i huvudsak följer den samma stråk som våra förfäder tog sig fram på till fots eller till häst. (Men enligt Kroppefjällsboken är den allra äldsta vägen som nämns Kappestigen som innan det blev vanligt ens med häst och vagn var färdvägen för de som ville ta sig söderut från Dalskog.)

Intro | Äldre tider | 1700-tal | 1800-tal | 1900-tal | Andra vägar

Sidan senast ändrad 12 maj 2002

 

Upp

 

© 1998-2002 Per-Olof Eliasson, poe@poe.se